Indra, himmelens herre, hör oss! / Indra, Lord of the Heavens, hear us!

August Strindberg

Födda under himmelens skyar
jagades vi av Indras ljungeldar
ner på den stoftiga jorden ...
Åkrarnes strö solkade våra fötter;
landsvägarnes damm,
städernas rökar,
onda andedräkter,
matos och vinångor
måtte vi fördraga ...
Ut på vida havet sträckte vi
att lufta våra lungor,
skaka våra vingar,
och tvätta våra fötter.

Indra, himmelens herre,
hör oss!
Hör när vi sucka!
Jorden är icke ren.
livet är icke gott,
mänskorna icke onda,
icke goda heller.
De leva som de kunna,
en dag om sänder.
Stoftets söner i stoft vandra,
av stoftet födda
till stoft varda de.
Fötter att trampa fingo de,
vingar icke.
Dammiga bliva de,
är skulden deras
eller din?

Indra, Lord of the Heavens, hear us!
___________________________________________________________________________________

Down to the sand-covered earth.
Straw from the harvested fields soiled our feet;
Dust from the high-roads,
Smoke from the cities,
Foul-smelling breaths,
Fumes from cellars and kitchens,
All we endured.
Then to the open sea we fled,
Filling our lungs with air,
Shaking our wings,
And laving our feet.

Indra, Lord of the Heavens,
Hear us!
Hear our sighing!
Unclean is the earth;
Evil is life;
Neither good nor bad
Can men be deemed.
As they can, they live,
One day at a time.
Sons of dust, through dust they journey;
Born out of dust, to dust they return.
Given they were, for trudging,
Feet, not wings for flying.
Dusty they grow--
Lies the fault then with them,
Or with Thee?

___________________________________________________________________________________

Kilde [Fra Ett drömspel]. Source. Illustration.